Hoppla, jag har visst ännu en julkaka som jag inte rapporterat om ännu. Jag var trött på julkakor och korinter och frityrsmet så det är inte så konstigt att jag missade någon när jag rapporterade. Det finns ett fyrtiotal recept i boken som kan klassas under julkakor så jag skäms inte allt för mycket. Jag är snarare lite imponerad över att vi inte drunknade i julkryddor, frityrflott och torkad frukt.

Torkad frukt är vad detta receptet handlade om och mycket frukt till och med. Den mjuka Korintkakan som mättades med korinter/russin var riktigt god, men det var även Konfektkakan. Eller är ska jag säga för jag såg precis att fast att vi själva smakat, jag gett bort en del så finns det fortfarande en bit i frysen. Som jag sagt tidigare mjuka kakor blir ofta väldigt mycket kaka och de varar, i alla fall hemma hos oss, längre än småkakor som man kan gå och småäta av när sockersuget faller på. Är en kaka väl stoppad i frysen så finns den liksom inte längre. Detta håller jag nu att råda bot på för att frysen ska tömmas eftersom att ett nytt kök med nya fräscha vitvaror snart är på intågande.

Konfektkakan innehåller en hel rad med goda och saftiga ingredienser utöver de vanliga såsom mjöl, smör och socker osv… Hasselnötter, torkade fikon, katrinplommon, apelsinmarmelad, honung och keso lyxar till denna kaka.

Jag smorde och bröade en rund hålform med avtagbara kanter och satte sedan igång att röra smör, socker och en deciliter honung pösigt. Därefter skulle keson och äggulorna i smetern. Nötterna malde jag med mandelkvarnen och hackade fikonen och katrinplommonen. Detta tillsammans med marmelad, mjöl bakpulver blandades i smeten. Nu var det bara äggvitorna kvar. Dem vispade jag till hårt skum och vände försiktigt ner i smeten.

Kakan gräddades i nedre delen av ugnen i ungefär en timme. Jag satte klockan på 45 minuter, tittade till den och lät den sedan stå i ca 10 minuter till. Jag stjälpte upp den färdiga kakan på ett galler och lät den svalna.

Nu när jag läser i receptet igen inser jag att jag missade den sista delen i receptet. Det står nämligen att man eventuellt kan glasera den kalla kakan med florsocker utrört i lite citronsaft. Jag känner inte igen det där och när jag tittar på fotona av kakan så ser det ut som om det fattas något.

Jag plockar fram min sista bit Konfektkaka ur frysen och fixar till den med detsamma. Ett ögonblick, jag är snart tillbaka…

…fixa, rätta till, pressa ut citron, blanda, dekorera…

Voilá, vilken tur att jag hade en bit kvar så att jag säkert kunde färdigställa receptet. Det är detta som händer när man bakar i en rasande takt. Jag har under året emellanåt inte hunnit känna efter eller se om jag faktiskt gjort rätt.

Konfektkakan är riktigt god och har tydlig mandelsmak och de olika frukterna poppar fram smakmässigt efterhand som man tuggar.  Maffigt, mättande och mumsigt. Jag har aldrig varit speciellt förtjust i fruktkakor tidigare men nu tycker jag om dem, speciellt när de är såhär saftiga som Konfektkakan är. Eftersom att jag tidigare gillat kakan, även utan glasyren så kan jag säga att den inte behövs egentligen men en krispig citronsmakande glasyr lyfter kakans utseende och gör den mer till en bakelse. Gott det med, om än mycket sötare.