I förra veckan bakade jag kalaskakor. De påminner väldigt mycket om Jitterbuggare och degen är den samma. De båda kakorna delar grundrecept i boken och det är bara fyllningen som skiljer sig åt. Där Jitterbuggarna har en marängaktig fyllning får kalaskakorna en mandelmassefyllning.

Jag blandade samman degen till kakorna och lät den ligga i kylskåpet ett tag innan det var dags att kavla ut den. Jag har numer lärt mig att platta till degen innan den läggs på kylning. Speciellt viktigt är detta när degen ska kavlas när den kommer ut. Halva jobbet är ju liksom redan gjort om jag slipper slita med att få den hårda degklumpen kavlingsbar.

Under tiden som degen vilade blandade jag ihop fyllningen. Det fanns ingen mandelmassa hemma så jag blandade till min egen variant. Jag har flera gånger följt receptet på mandelmassan till Napoleonhattarna och har nu receptet ungefärligt i huvudet. Det är ju bara tre ingredienser som behövs, mandelmjöl, socker och äggvita. Jag blandade först samman en fast massa som jag tyckte kändes och smakade bra och tillsatte därefter de två äggvitorna som receptet till Kalaskakorna sa att man skulle tillsätta i mandelmassan. På detta viset fick jag en lös och bredbar smet som fick stå en stund och ”svälla”. Jag inbillar mig i alla fall att det är bra att smeten får stå till sig. Mandel är ju inte som skorpmjöl eller annat mjöl och jag vet inte om den drar in fukt och sväller men det känns bra att fyllningen får vila lite innan jag använder den.

När fyllningen var redo och degen var färdigvilad satte jag igång att forma kakorna. Först kavlade jag ut degen till en stor rektangel på mjölat bakbord och bredde därefter ut fyllningen över hela ytan. Därefter skulle jag rulla alltsammans från långsidan som en rulltårta. Det var inte helt enkelt eftersom att degen sprack vid varje rullning och jag vek mer degen än rullade den. Jag fick ihop en rulle tillslut i alla fall och lyckades förflytta den till en skärbräda så att jag kunde få in den i kylskåpet en stund igen. Rullen behövde den nedkylningen och efter en timme kunde jag utan problem skära en centimeter breda kakor och fördela dem på en plåt.

Eftersom att jag vek mer än rullade degen så blev kakorna inte runda utan avlånga men jag tycker inte att det spelar så stor roll. Mönstret blev tydligt och Kalaskakorna ser väldigt fina ut och de skulle ligga väldigt fint på ett kafferepskakfat. De är goda också. Om jag blev tvungen att välja mellan Jitterbuggare och Kalaskakor skulle jag valt de förstnämnda. Jag är svag för maräng och mandelmassa börjar bli lite tjatigt eftersom att det finns i så många recept i boken. Inget ont om mandel dock, det är gott och om jag bakade normalt så hade jag kanske inte varit så trött på det.