Pojkarnas farmor och farfar kom på besök härom veckan. Farmor mötte yngste sonen på skolan och sen gick de hem till oss. När pojkarna ätit mellanmål så plockade jag fram fika. Dagen till ära hade jag bakat Mockabakelser. Jag har så många bakelser och tårtor kvar att baka så jag tar till vara på varje tillfälle som ges.

I boken finns både Mockabakelser och Mockatårta. De bygger på samma recept så jag får ge mig på detta en gång till en annan dag. Bakverket består av marängbottnar med mocka-smörkräm mellan och ovanpå. Det låter lätt men var klurigt.

Först vispade jag äggvitor och socker över ett vattenbad. Jag fick vispa länge innan smeten var sådär härligt vitglansig och krämig. Det är viktigt att det inte kommer vattenånga i marängen. Innan jag började vispa så hade jag letat runt i skåpen för att hitta någonting med en diameter på 5 cm. Till slut fann jag en gammal marmeladburk som jag kunde använda som mall när jag ritade ut 20 cirklar på ett bakplåtspapper. Marängen stoppade jag i en påse som jag klippte ett hål i och använde som sprits. Jag stoppade inte i någon spritstopp för jag var inte ute efter något mönster utan ville bara fördela marängen jämnt.

Efter drygt 30 minuter i ugnen tyckte jag att marängerna var färdiga och plockade ut dem. När jag nästa gång bakar samma recept som tårta så ska jag nog låta dem stå ytterligare en liten stund. Mina bakelser blev lite väl sega nämligen och receptet säger att de ska vara torra och spröda.

Nu till Mockakrämen. Puh! Det är inte helt lätt alltid. Nu skulle jag röra smör och florsocker mjukt och fluffigt tillsammans med äggula och därefter röra i kaffe. Röra i vätska i smör. Det är inte lätt ska jag säga. Jag rörde och det skvätte och inte ville det blandas inte. Jag fick plocka fram elvispen och med dess hjälp så gick det snabbt och lätt. Dessutom så står det även vatten i ingredienslistan men inte när vattnet skulle hällas i. Förvirringen var stor. Jag tog inte i något extra vatten.

När jag läst receptet igen och funderat lite så ser jag att det står ½ dl bryggmalet kaffe, 1 ½ dl vatten. Skulle jag tagit en halv dl malda kaffebönor i krämen och sedan vatten?

Min kräm hade konsistens av smör och smakade för mycket smör och för lite kaffe. Om jag blandat i kaffebönor och den mängden vatten så hade krämen antagligen blivit både fluffigare och godare. Det slog mig inte ens att jag skulle kunna hälla bönor direkt i smeten. Skulle jag ha gjort det? Kan man det? Blir inte det smuligt i konsistensen eller löser de upp sig? Jag får prova det nästa gång. Ibland är det tur att recepten kommer två gånger.

Jag tyckte också att det blev lite för lite kräm och det förklaras ju i så fall av att jag hade en deciliter för lite vätska i smeten. Det skulle bli 10 bakelser men jag hade bara kräm till 6. Jag bredde på ett lager mellan två marängbottnar och sedan även runt kanten och lite ovanpå. Det var fasta bakelser som höll ihop och det var lätt att ställa dem på högkant och rulla dem i mandelspån. Det sista av krämen stoppade jag i en påse med en spritstratt i och spritsade en kant runt om. Receptet säger att man ska dekorera med cocktailbär. Jag har cocktailbär i kylen och plockade först fram dem men, nej, jag kunde bara inte förstöra bakelsen med dem. I frysen har jag hösthallon som jag plockat i kolonin och det blev både godare och snyggare med ett sådant på toppen av varje bakelse.

Äldste sonen och farmor fnissade och trodde att man nog gjorde av med fler kalorier än vad man fick i sig när man åt bakelserna för de var verkligen svåra att äta. Vi försökte först med sked men det var omöjligt. Marängen var väldigt seg. Det var bara att plocka upp kakan med händerna och slita loss tuggorna med tänderna. Yngste sonen gillade inte kaffesmaken och åt bara en liten bit men vi andra tyckte att den var ok. När vi tuggat klart så kom farfar också förbi och ville fika. Han blev stormförtjust i Mockabakelserna så han fick två extra med sig hem.