Till vår stora släktträff i juli bakade jag förutom Elsas rågkakor, Lills luftlätta småbröd och Torplyckor även Sonjas Amerikakakor. Det är roliga namn på kakorna. Det märks att recepten inte är purunga direkt.
Jag kan bli lite nyfiken på namnen. Vem var Elsa, Lill och Sonja och vems torp pratar vi om och var ligger det någonstans? Hade Sonja varit i Amerika och lärt sig sitt recept? Eller hade hon emigrerat och skickat hem kakor till Sverige? Eller hade Sonja med sig kakorna till Amerika? Det lär vi ju aldrig få veta. Men när man tänker på det så har ju alla recept en historia och har därför fått sina namn. Här hemma har vi ”mammabullar” en frukostbulle som jag bakar ibland. Det receptet har sin speciella historia (som jag kan berätta om en annan gång) och kladdkakan som vi alltid bakar och för vidare inom vår familj kallar jag för ”Nilssons kladdkaka” (den har jag skrivit om) och den har ju också sin historia. Bakning är alltså inte bara kemi, det är historia också.

Sonjas Amerikakakor är, var den än kommer ifrån och vem än Sonja är/var, goda småkakor som verkligen gick hem här i vårt hushåll. De var inte speciellt svåra att göra utan man gjorde som man brukar, rörde ihop socker och smör tills det blev pösigt och tillsatte sedan ägg, sirap, vaniljsocker och hackad mandel. Man kunde ha nötter också men dem valde jag bort ifall någon skulle vara allergisk. Till sist blandade jag i mjölet och bakpulvret och fick på så vis till en riktigt fin deg. 

 
När degen var färdig rullade jag ut längder. Det är ibland svårt att rulla kakdeg. Den blir full av luftfickor och spricker. Jag har kommit på att jag får knåda den ordentligt och pressa ut rullarna lite först innan de går att rulla. Längderna skulle vara 4-5 cm i diameter men mina blev extra långa och mycket smalare än så. Innan rullarna gick till vila i kylskåpet över natten så packade jag in dem i plastfolie. Nästa morgon plockade jag fram dem och skar dem i ganska tjocka skivor. Kakorna var så små att jag kände att jag behövde trycka ut dem lite för att få dem större. Sen gräddades kakorna mitt i ugnen i fem minuter tills de hade fått färg på kanterna.   

Sonjas Amerikakakor blev lite sega och var söta och väldigt goda. Eftersom att jag gjorde dem mindre än det stod i receptet så blev det klart fler än de enligt receptet uppskattade 120. Det blev också många över efter festen men alla överblivna kakor stoppade jag ner i en av mammas väskor. Det var bättre att det fanns goda kakor i stugan för dem att mumsa på i sommar än att vi åt upp dem alla själva.