Astas skotska tårta ser för bedrövlig ut på fotot i boken. Den är borttagen i senare versioner och det förstod jag mycket väl varför när jag bläddrade runt och beslutade mig för att baka den. Det är en mördegsbotten med spritsad mandelmassa ovanpå, dekorerad enligt receptet med cocktailbär (urk), på bilden med vindruvor. Den kan inte se mer omodern ut än vad den gör. Men, alla recept ska bakas så jag satte igång och blandade ihop och kavlade ut mördegen på en plåt. Jag var noga att få till rätt storlek och form innan jag gräddade den.

Under tiden som bottenplattan svalnade så rev jag mandelmassa. Det skulle rivas mycket mandelmassa och jag satte min lille medhjälpare på att riva de 400 grammen. Han tyckte att det var kladdigt och svårt, men blev bättre för varje 100 gram han rev. Jag älskar att hålla hemskunskap hemma tillsammans med sönerna, vare sig det gäller matlagning, städning, glödlampsbyte eller bakning. Det är superkvalitetstid och vi har kul ihop samtidigt som att det jag lärt dem kommer de inte undan att hjälpa till med senare. Hehe.

Den rivna mandelmassan skulle blandas mjuk tillsammans med äggvita. Jag hällde i för mycket äggvita och min smet blev lös. Jätte lös. Två tredjedelar hälldes på bottenplattan av mördeg och det fungerade fint trots konsistensen. Men resten skulle spritsas i ett rutmönster över kakan. Det fanns inte en sportslig att det skulle fungera men jag gjorde ändå ett litet prov på en tallrik. Precis som jag befarat så rann smeten ut och spritsmönstret från tratten försvann meddetsamma. Det blev bara till att riva ytterligare mandelmassa och blanda i. All mandelmassa som jag hade hemma tog slut och smeten fick ha den konsistensen den hade. Nu i efterhand tänker jag att jag kunde ha blandat i mandelmjöl i smeten för att få den att torka upp. Det hade löst problemet. Det tipset ger jag er.

Jag har ingen spritspåse längre (efter alla försök att spritsa hård småkaksdeg har de gått sönder en efter en) och det ställer till problem. Med en spritstratt nerstoppad i en vanlig tvåliters plastpåse är det inte helt lätt att spritsa något snyggt. Jag klämde åt med fingrarna runt toppen och lyckades efter lite möda få till ett hyfsat mönster. Jag skyndade mig att få in kakan i ugnen och hoppades på omedelbar stelning i värmen. Men nej, spritsningen flöt ut och när kakan var färdiggräddad hade den en mycket fin färg men rutmönstret anades bara. Jämfört med bilden i boken var min kaka ett skämt!

Jag måste skaffa mig en ordentlig sprits!!!

Jag vägrade både vindruvor och cocktailbär och plockade istället fram egenodlade björnbär och röda vinbär ur frysen och dekorerade Astas skotska tårta med dem. Det blev fint och jag siktade lite florsocker över innan serverringen.

Hör och häpna, kakan är god! Jättegod för den delen. Supersöt är den men botten är hård och frasig och mandelmassan lite seg. Med bären på toppen blev det jättebra. Det går bara att äta en liten bit i taget av denna mäktiga kaloribomb. Med lite grädde till så är det verkligen en tårta. Om man moderniserar receptet lite så skulle tårtan säkert platsa i boken igen.