Det har gått ett tag sedan den dagen i juni då telefonsamtalet kom. Jag låg och latade mig i hängmattan i kolonin när jag lyfte på luren och fick den fantastiska nyheten.

Jag föll nästan i marken när jag i min iver krånglade mig ur min gunga och reste mig upp. Så otroligt roligt! Jag blev glad och uppspelt och ville meddetsamma berätta för alla. Men det fick jag allt låta bli med. Nyheten var en hemlighet och jag fick lova att hålla tyst. Så, så fort jag lagt på luren lyfte jag den igen och ringde till min äldste son. Någon var jag ju tvungen att berätta det roliga för och jag visste att han skulle bli både glad (vilket han också blev, och rörd och stolt över mamman, det hörde jag på rösten) och att han skulle kunna hålla tyst.

Inte förrän idag den 4 oktober, på kanelbullens dag, har det blivit officiellt.

Hembakningsrådet har utsett mig, Maria Kolding, till årets hembakare 2016!

     

Inför denna dagen har jag fått svara på frågor inför den pressrelease som nu går ut, bakat extra tjusiga kakor och både kakorna och jag har blivit professionellt fotograferade av Carin Pålsson hemma i mitt kök. Det har varit spännande och så nervöst.

Jag var lite tidig till Malmö museum idag och fick därför se på när Hembakningsrådets virvlade fram i lokalen och ställde fram bullar och broschyrer och förberedde inför kanelbullensdagfirandet. Det var roligt att se och jag kände ett sånt sug av att få vara med. Jag vill baka mer, och prata kakor och byta recept och träffa ”bakfolk”.

Kl 14 började firandet och efter en liten föreläsning av Hembakningsrådets Birgit Nilsson-Bergström, om svensk fikakultur, blev jag kallad upp på scenen för att ta emot mitt pris, en mycket fin och tung bronsstatyett gjord av Calle Widell , som ska få en hedersplats hemma, och en BAKMASKIN!