Sommarlovsfiraren kom ut i köket i förra veckan med plattan i handen. Han hade hittat en You tube video som visade hur man gjorde egna vingummin. Vi har varit inne på detta förut. Det är inte lätt att göra gelégodis utan gelatin och även detta receptet krävde både gelatin och jell-o. När vi bakade ett stort skelett till Halloween för några år sedan (honom kallade vi för Ben Rangel den tredje) så tillverkade vi hjärnan av agar-agar och stark saft.

Nu ville sonen se hur det fungerar med gelatin och eftersom att det står gelatin i skafferiet som aldrig kommer att användas här annars så fick han prova. Gelatinet kom med i den generösa baklådan som Bakodyssén fick sponsrat från Dr Oetker. Den godissugne behövde även jell-o till sina godisbitar och sprang iväg för att införskaffa detta. Han kom tillbaka tomhänt efter att ha besökt två affärer. Jello-o är ju väldigt amerikanskt och finns kanske bara i specialbutiker.

Sonen beslutade sig för att använda sig av stark jordgubbssaft som smaksättare även denna gång och satte igång med sin godistillverkning. Kallt vatten blandades tillsammans med saft och glykossirap. På You tube var det cornsyrup och vi gissade att det var detsamma som glykos. När sirapen löst sig i vattnet skopade vi i gelatinpulvret, rörde runt och lät det dra i fem minuter innan alltihop sattes på spisen för att sakta sjuda i tio minuter. Det hände inte så mycket, i videon säger killen som pratar att det ska tjockna. Det gör det kanske om man har rätt ingredienser. Efter en kvart hällde vi upp den varma vätskan i ett högt glas och lät det stå i tio minuter. Alla luftbubblor och eventuella klumpar steg under den tiden upp på toppen och det gick därefter lätt att ta bort dem och på så vis få en helt klar vätska. Ett bra och kul trick.

Under tiden som vi väntade rotade sonen i vår stora, men överfulla kökslåda som innehåller bakformar och annat baknyttigt. Han hittade tillslut vad han letade efter. Silikonformar i form av dödskallar, hjärtan, diamanter (eller vad det nu är) och stjärnor. Alla rengjordes och radades upp på köksbänken.Tillsammans skopade vi upp den mycket klistriga vätskan i formarna och ställde dem till sidan. Nu var det bara att vänta en sådär 6-8 timmar, eller i vårt fall över natten.

Nästa morgon rusade sonen ut i köket för att titta till sitt verk. Hm. Jo, stelnat hade de men inte så mycket som i videon och våra ”godisbitar” sög fast i formarna. Det var INTE lätt att få ut dem. Efter lite diskuterande beslutade vi oss för att stoppa dem i frysen en stund. En halvtimme senare var de en aning styvare och lite lättare att få ut ur formen.

I fyra dagar hade vi sedan två tallrikar med dallrande gelefigurer på köksbänken innan sonen skrapade ner dem i soporna. Han smakade själv på en liten hörna och sa att jo, den smakade ju saft. Vi är överens om att sockersliskiga gelé-aladober är inte riktigt vår grej. Det var ett kul experiment men vi håller oss till agar-agar om vi ska göra några mer geléliknande figurer i framtiden. Kanske blir det något läskigt till nästa halloween…