Chokladtryffel med aha-faktor.
Häromdagen när jag bakade Fredagen den trettonde-bakelser så slog jag på stort och gjorde samtidigt Tryffelbakelser.
Bakelserna består av en söt deg med sirap i som trycks ut i formar och fylls med chokladkräm.
Jag började med att kavla ut och göra små runda kakor som skulle bli topplock på bakelserna. Jag hittade en glasburk med rätt storlek i ett skåp och använde det som stans.
Därefter smorde jag mina åtta runda veckade mandelmusselformar och kompletterade med runda aluminiumformar. Det var lättare att trycka ut degen i de hårda mandelmusselformarna än i de andra som gav efter lite av trycket. Med lite tålamod så fungerade det ändå bra.
Vis av tidigare bak så provbakade jag några av varje sort för att se hur det skulle bli. Degen kasade ner lite längs kanterna på båda formsorterna och botten bubblade upp. Jag blev lite orolig för att det inte skulle få plats någon kräm i kakorna.
Jag tryckte till degen i de övriga lite extra och då blev kanterna bättre. Botten bubblade upp i nästan alla fast att jag gjorde ett litet hål i botten på dem för att släppa ut eventuellt fastklämd luft.
Lite klurigt var det att stjälpa upp kakorna och få dem ur de hårda formarna. Det var varmt och de sög fast.
De uppbubblade bottnarna tryckte jag till lite försiktigt för att skapa mer plats åt fyllningen.
Kakorna är spröda och om man släpper dem på golvet så går de i tusen smulor kan jag berätta. Jag provade som tur var bara med en.
Så blev det dags att göra fyllning. Mjölk och grädde skulle kokas och choklad skulle smältas och blandas i. Det blev en fast mörk chokladkräm som inte såg speciellt spännande ut och jag var lite besviken.
Men WOW! Vilken aha-upplevelse jag fick sen!
Efter att krämen kylts ner så skulle jag enligt receptet vispa den fluffig och blanda i en äggula.
Så häftigt det var att se chokladen byta både färg och konsistens när jag vispade den.
Voilà – mousse!
Åh, vad det här är roligt! Så enkelt och så magiskt.
Jag fyllde kakorna med moussen, lade på de små locken och siktade florsocker över.
De var fina men något fattades.
Eftersom att jag gjorde bakelserna med tanke på min mammas stora födelsedag så smälte jag choklad och gjorde B:n, hennes bokstav, att lägga på toppen.
Men B:na, som ju var hårda, bara låg löst ovanpå kakorna. Jag funderade lite på vad jag skulle använda som klister och bestämde mig för att helt enkelt ställa kakorna i köksfönstret några minuter. Solen gassade, chokladen smälte och B:na fastnade.
Tack solen.
Bakelserna är jättefina och goda och nu står de bara och väntar på att min mamma ska mumsa i sig dem när hon och pappa kommer hem från deras långa resa.
Grattis och välkomna hem!
