Mamma bakade vaniljbullar ibland när jag var barn och vi bänkade oss runt fikabordet och tävlade om vem som kunde äta en vaniljbulle utan att slicka sig om munnen.

Tävlingen pågår även hemma hos oss och yngste sonen filosoferade:

Hm, vilket är bäst? Att skynda sig att äta en bulle utan att slicka sig om munnen och vinna en till, eller att slicka sig runt munnen medan man äter den i lugn och ro och samtidigt njuter av smaken.

Han kom fram till att om man skyndar sig att äta upp sin bulle och vinner tävlingen så kan man ju sen njuta av bulle två. 

Vi får väl se om han vinner en andra bulle när han och hans bror sätter igång och tävlar.

Det ska vara marsànkräm i bullarna och det hade jag hemma sedan tidigare. Tyvärr råkade jag blanda till vaniljsås istället för kräm och fick därför plocka fram VegeSet (vegetariskt ”gelatin”) och blanda i för att få såsen fast och användbar.

Degen till vaniljbullarna jäste jättebra och jag kavlade ut degen på mitt bakbord. 

Det står i receptet att man ska stansa ut runda kakor ca 9 cm i diameter. Min kopp var lite mindre än så och när jag ser till resultatet så borde den varit lite större än 9 cm istället. Jag lade en klick (så stor som möjligt) vaniljkräm på varje degbit och knep ihop dem till bullar. Det var lite kladdigt och jag hade svårt att få dem helt täta. Det resulterade i att krämen rann ut ur bullarna under gräddningen. Tråkigt. Jag klickade ju på mycket kräm för det är gott när bullarna är välfyllda. Nu blev det bullar med mycket hål i men lite fyllning. De blev väldigt små också. Det skulle bli 20 stycken och jag råkade få till 30. Inget fel i det egentligen, man kan ta två, men första plåten med bullar blev lite väl bruna på ovansidan. De behövde kortare gräddningstid när de var så små och det tänkte jag inte på.

Bullarna är ändå saftiga och fina. Jag penslade några med smält smör och rullade dem i socker. Resten frös jag in ”naturella”. Jag har bakat vaniljbullar förut och då gjorde jag misstaget att pensla alla bullarna med smör och sockra dem på en gång. Det blev inte så bra när jag sen tog ut dem ur frysen.

Vaniljbullar ska ju såklart vara värmda och nysockrade när det är dags att tävla om dem.