För någon vecka sedan, lagom till sonens födelsedag så bakade jag Potatiskringlor. Inget socker blandas ner i degen utan de kokta potatisarna mosades tllsammans med smöret och blandades med mjöl, bakpulver och tre malda bittermandlar. Degen som var seg och lättarbetad rullades ut i långa och tunna längder och formades till kringlor. Innan kringlorna stoppades in i ugnen så doppade jag dem i pärlsocker. Lite skeptisk var jag redan från början. Kan dessa små kakor bli goda? Seg potatisdeg utan socker i. Hm. Men äldste sonen var positiv. Han minns de fantastiska Nynäskakorna och de innehåller kokt potatis och går under namnet potatiskakorna här hemma.

Men, nej, potatiskringlorna kan inte mäta sig med Nynäskakorna. För potatiskringlorna är faktiskt inte speciellt goda. De var mjuka som deg och de fortsatte att vara lite mjuka som färdiga kakor. Efter någon dag i en burk så var de till och med lite soggiga.

Kakorna fanns på kakbordet när vi höll födelsedagskalas och jag skickade en del av kakorna med gästerna hem. Kanske är de uppätna och uppskattade på annat håll men här hemma hos oss hittade jag idag kakorna i en liten burk i köket. Burken var grön och kakorna hade börjat inta samma gröna färg. Hm. Jag har inte förut stött på att småkakor möglar, men dessa gjorde det. Annars brukar småkakor gå att spara ganska länge men dessa var mjuka och kanske hade jag inte gräddat dem tillräckligt länge eller så var det bara så att just denna sorten hörde inte hemma hos oss.