Fyrfläta och nyinflyttad köksmaskin

En gammal (säkert i ålder med mig själv), hederlig och väl använd köksmaskin har flyttat hem till mig ett tag. Det känns spännande eftersom att jag hitintills alltid har knådat degar för hand. I morse hoppade jag gladeligen ur sängen och satte fart ut i köket för att baka kardemummalängder, kardemummaflätor och klippta kardemummalängder.

vete 6

Jag fick börja med att googla köksmaskiner för jag visste inte skillnaden på degkroken och den där platta blandaren som också kom med. Jag använde degkroken och bestämde mig för att den platta är till att blanda smet med. Eftersom att jag är van att blanda för hand och då känner när degen är klar så var det lite svårt att avgöra hur mycket mjöl jag skulle hälla i. Tyvärr kom det i något för mycket för degen blev lite kort i konsistensen och inte så glansig som jag ville att den skulle vara. Hoppas nu bara att längderna inte är torra.

Degen delade jag i fyra lika stora delar och började med att göra en kardemummalängd. Det är egentligen bara en utdragen bulle utan krusiduller så jag strödde pärlsocker på toppen för att göra den lite finare.

Andra degbiten skulle bli en fläta. I boken föreslår de fyrfläta. Jag letade fram snören för att friska upp minnet och efter en stunds provflätning så kom jag på hur jag skulle göra. Det var roligt. Jag kunde ha flätat många längder idag, men eftersom att jag tror att inte heller denna är så jättekul ur smaksynpunkt så stannade jag vid en fläta.

Fyrfläta: Börja att fläta med tre som vanligt. Stoppa sen in nr 4 under nr 3 så att de byter plats. Börja om och fortsätt tills tamparna är slut.

vete 3

Degbit nummer tre och fyra kavlade jag ut, bredde över fyllning och rullade ihop som när man gör kanelbullar. Den ena fick kanelsmakande fyllning och den andra mandelsmakande. Det gick åt mer fyllning än jag tänkt mig så jag fick snabbt röra ihop mer mitt i kavlandet.

Rullarna skulle sedan klippas och flärparna vikas på olika sätt. Kanellängdens klipp vek jag bara åt höger och vänster. Det ser sådär ut får jag säga. Jag är inte helt nöjd. Mandellängden klippte jag tätare och vek åt höger, vänster och lät sen en ligga över i mitten och sen fortsatte jag så hela vägen igenom. Det blev snyggare.

vete 8

De klippta längderna blev längre (och krokigare) än de andra och det känns som om det är mer kaka över dem. Just nu doftar det ljuvligt i hela lägenheten och när smakpanelen kommer hem ikväll får de kora dagens vinnare.

Jag gissar att de två första är goda att doppa i kaffe, men om det nu är så att de känns tråkiga och torra kanske jag kan skiva dem och göra skorpor.

Eller nu vet jag! Jag kan göra brödpudding till efterrätt en kväll. Mums!