Tvivlan och förtvivlan

Nu är det svårt. Nu går det riktigt trögt och jag har kommit in i en svacka. Eller, det är mer än en svacka, det är nerförsbacke. Det känns som om jag går baklänges.

Jag tänker på bakning, det gör jag. Jag planerar bakning. Jag till och med sätter degar som inte blir utbakade och bakar bottnar som aldrig blir färdiga tårtor. Jag har passerat 211 bakade recept. Jag har över åttiotvå kvar. Hälften av dem är julkakor av olika slag som ju bör bakas kring jul och det betyder att utbudet av recept att välja bland nu inte är så stort och jag kan inte baka det jag lust till för dagen längre. Nu ska recepten betas av.

Jag har länge legat efter med mina rapporteringar eftersom att bakningstakten varit så hög att jag inte hunnit med att skriva också. Nu är det inte så längre och jag behöver en riktig peppning och ny energi för att klara detta och jag vet inte var den energin ska komma ifrån.

Tre månader kvar och jag sitter i soffan och glor på en tv som jag nästan annars helt slutat titta på i och med Bakodyssén och tvivlar starkt på att jag ska klara av detta. Jag är egentligen inte en sådan som ger upp. Jag är en sådan som ska klara av saker. Men nu. Bara tanken på att baka gör att armarna blir tunga som bly.

Som tur är kommer tre fantastiska tonåringar hit för att baka Halloweeninspirerade kakor tillsammans med mig i denna veckan. Jag ser fram emot sällskap. Det är svårt att vara ensam emellanåt. Jag hoppas och tror att de ger mig ny styrka att komma vidare.

Comments

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*