Nu har den kommit ut, den nya utgåvan av sju sorters kakor. Det kommer aldrig att ta slut det här äventyret! Tänk så många recept som har plockats bort sedan starten 1945 som jag måste provbaka och sen tillkommer det nya för varje utgåva. Jag kommer att bli en riktig hejare på svensk kakbakning innan jag är färdig. Jag känner ingen press… ingen alls…

Jag lyssnade med extra stora öron på radion när Meny i P1 med Tomas Tengby sändes härom veckan. Hela programmet ägnades åt att prata om boken Sju sorters kakor inför lanseringen av den nya utgåvan. Sedan 80-talet har Birgitta Rasmusson varit ansvarig för boken och Ica provkök har bakat och haft tävlingar för att få in recepten till boken. Birgitta, det är hon som är domare i Hela Sverige bakar. Jag gillar henne. Jag visste inte att hon arbetat och varit ansvarig för sju sorters kakor men när jag fick veta det så känns det som en självklarhet. Hon liksom är själva sinnesbilden av ett Svenskt fikabord. Och det är ju ingen dålig sinnesbild.

Nu har konditorn Mia Öhrn tagit över och hon har inget provkök bakom sig och inte heller någon tävling. Det var roligt att höra vad hon hade att berätta och hur hon har gått till väga för att ta bort och lägga till recept och råd och tips. Jag reagerade på att hon sa att hon inför nyutgåvan inte bakat igenom alla recepten. Konstigt tycker jag. Men hon är ju konditor så hon lär ju veta och förstå sig på smakerna bara genom att läsa recepten, tänker jag.

Av programmet fick jag lära mig mycket. Varför det skulle vara just sju sorters kakor (+ bullar och tårta) vid kaffekalas till exempel. Det har tydligen från början med sju-enigheten att göra men handlade senare antagligen mest om att värdinnorna ville bräcka varandra i kakbak och stordåd vid syjuntor och andra sammankomster.

Lite historia:

Sju sorters kakor gavs ut första gången 1945 efter att en kaktävling hade blivit utlyst. Ica fick in 8000 recept och de bästa, ca 500 stycken, hamnade i boken.

Nästa tävling hölls 1965 och då fick de in 16000 tävlingsbidrag. Mormor och mamma har bakat efter recepten i den utgåvan och jag läser lite i den då och då. Jag tittar på de få bilder där är och förundras över beskrivningarna över hur kaffebjudningar ska vara och vad som bör serveras. I den finns ett ymnighetshorn som är mycket magnifikt. Det vill jag baka någon gång och precis som på fotot i boken fylla det med chokladpraliner.

Ytterligare en tävling hölls 1975 och en ny utgåva gavs ut. Denna utgåva hade jag ingen aning om. Tydligen hade Sverige blivit hurtigt och ville vara fettsnålt för ett helt kapitel ägnas i den utgåvan åt hälsosamma bakverk. De hade försvunnit igen till utgåvan 1985.

1985 Tog Birgitta över och då var det en ny tävling med över 15000 tävlingsbidrag. Det är ju just denna utgåva som jag bakar ur.

De nämnde inte 1990-talet i programmet men jag fick en bok av mamma i förra veckan som inte är den samma som den jag bakar ur och inte heller densamma som den från 2005. Hm. Jag tyckte att jag lyssnade noga, jag tog till och med anteckningar. Men jag får inte helt ihop det. I alla fall så har jag en bok tryckt 1994 i min ägo.

2005 kom nästa version och den är betydligt modernare än min. Och nu har alltså den senaste varianten kommit ut i bokhandeln. Utan provkök och utan tävling och utan Birgitta. Men med konditorn Mia Öhrn bakom rodret. Hon har plockat bort ett trettiotal recept från förra utgåvan och stoppat in nya recept som hon tycker bör vara där. En del recept förstår jag verkligen att de behöver plockas bort och många är ju redan bortplockade från min version sedan länge. Men det mesta är kvar och det är ju viktigt. Det här är ju en skatt.

Om någon som läser detta möjligtvis skulle få nys om en utgåva från 1975 eller en från 1945 så hojta till. Jag vill så gärna ha alla. Den nya ska jag se till att införskaffa så fort som möjligt.

En fin recension på den nya Sju sorters kakor kan ni läsa på Petra Villanis bakblogg 175 grader.