Det var en söndag morgon och jag stod i köket kvart i nio och bakade mjuk kaka. Jag hade sett ut Margits Kryddkaka sedan innan och var beredd för alla momenten som detta recept kräver.

Först smorde jag en rund hålform. Jag valde min form med löstagbara kanter. Därefter kokte jag upp 1 ½ deciliter vatten och hällde det över 125 gram smör i en djup tallrik. I tallriken blandade jag också i två matskedar pulverkaffe. Jag hade två kafferör, sådana man kan få på hotellrum, och varje rör innehåller knappt en matsked. Smöret smälte och kaffet löstes upp men jag var lite osäker om det skulle göra det. Ibland känner jag mig lite bekväm och lat jämfört med vad det står i recepten. Smält i en kastrull på spisen, skålla och skala och mal… Varför det när jag har micro, vattenkokare, mixer eller färdiga produkter? Jo, jag vet att jag följer gamla recept och jag vill göra allt på riktigt men ibland blir det bara för omständigt med för mycket disk. Denna gång blev jag dock lite osäker på om mitt val att hälla uppkokt vatten från vattenkokaren skulle hålla värmen tillräckligt för att smälta smöret och lösa kaffet. Som tur var så fungerade det utmärkt.

Under tiden min kaffeemulsion svalnade så separerade jag två ägg i gulor och vitor. Vitorna vispade jag till hårt skum och gulorna rörde jag pösigt tillsammans med sirap och socker. Det skulle vara nejlikor i smeten och jag har bara hela nejlikor hemma i kryddlådan. Så det blev att ta fram morteln och fixa nejlikepulver innan jag kunde blanda dem med kanel, bikarbonat och mjöl och russin. De torra ingredienserna blandades sedan med äggulesmeten samtidigt som vätskan rördes i. Till sist vände jag försiktigt i äggvitorna. Smeten såg fint ljusbrun ut och smakade gott.

Det står i receptet att det ska vara korinter eller russin i kakan och att de ska sköljas först. Varför ska de sköljas? Är de smutsiga?! Eller var de smutsiga när man handlade russin 1985? Om russinen har blivit hårda så lär de ju inte hinna bli mjuka av att man sköljer dem, då skulle de ju behöva ligga i blöt en stund. Jag gjorde pliktskyldigt som det stod i receptet och sköljde mina russin.

Kakan skulle stå långt nere i ugnen på 175 grader i ca en timme. Jag satte klockan på 45 minuter. Redan efter tjugo minuter doftade det gott i köket. När klockan ringde så tror jag att kakan var klar men jag vågade inte riktigt ta ut den redan utan lät den stå i fem minuter till.

Efter frukosten och efter sommarens sista gemensamma familjetur till badet så hade kakan svalnat och avsmakades. Som alla andra kakor med kanel i så har den den där pepparkakskänslan över sig. Men det är ett djup i Kryddkakan som jag gillar. Russinen ger sötma och fast att den inte alls smakar kaffe så finns det en känsla av vuxen smak.

Förvånande var att även sönerna gillade Margits kryddkaka. Båda Mmm:ade och nickade när de åt och konstaterade glatt att där var russin i den! Märkligt, annars brukar inte russin i kakor vara så populärt.