Till vår bokklubbsträff i förra veckan bakade jag Fragilitébakelser. Jag tänkte att bakelser skulle passa perfekt på en sådan träff. Egentligen är väl bokklubbar lite som syjuntor var förr så jag borde bakat sju sorters kakor och tårta och bullar. Men nu är vi bara tre personer så det kändes lite väl överdrivet, så jag bjöd bara på tre sorter, varav en alltså var en bakelse.

Först bakade jag bottnarna. Det är mandelmarängbottnar, äggvita och socker som vispas till hårt skum och sedan tillsätts vetemjöl och mandelmjöl. Receptet säger naturligtvis att jag ska skålla, skala och mala mandeln men det händer inte så ofta här hemma längre. Smeten skulle bredas ut på bakplåtspapper i tre längder. Jag mätte med linjal så att de blev lika breda och långa och gräddade dem sedan tills de var torra och fina. Bottnarna var hårda och lätta att handskas med och stapla.

Under tiden som bottnarna svalnade så kokte jag smörkräm. Först gjorde jag ett klister av mycket vetemjöl, vatten och en äggula. Därefter vispade jag ihop smör, florsocker och vaniljsocker med en elvisp. När klistret svalnat så klickade jag försiktigt i en tesked av det ner i smör-sockret och vispade på högsta hastighet. Jag har misslyckats med smörkrämer så många gånger så jag är noggrann och försiktig numera och det ger resultat. För andra gången gick det bra. Tjohoo!

Jag varvade bottnar och smörkräm och på toppen ringlade jag smält choklad. Jag råkade klippa ett lite för stort hål i plastpåsen som jag spritsade chokladen ur så det blev chokladkorvar på bakelserna istället för tjusigt ”ringel”. Innan servering så siktade jag florsocker över alltihop och skar upp kakan i bitar.

Fragilitébakelserna är jättegoda. Kanske lite mycket smörkräm för min smak men bottnarna är sega och de smaka så gott. Det är viktigt att bakelserna är riktigt kalla när de serveras annars kan de nog bli lite kletiga. Jag har provat att äta dem direkt från frysen också och det gick väldigt bra det med.

Bokklubben diskuterade böcker, mumsade kakor och sönerna smög in och norpade åt sig av kakorna. Äldste sonen gav ett stort tummen upp för dessa.