Första advent och nu är det dags för julbak. Jag blandade en pepparkaksdeg i förregår som fick vila i kylskåpet över natten innan jag och yngste sonen bakade ut den. I boken finns det åtta olika pepparkaksrecept. Jag har sedan tidigare bakat vita pepparkakor. Vingarna till Harry Potters gyllene kvicken bakades efter det receptet. Jag har ju även nyligen bakat farmors lunchpepparkakor och nu blev det Kryddpepparkakornas tur.

Kryddpepparkakorna känns som ett gammalt hederligt pepparkaksrecept och degen blev fin och jämn och doftade gott. Smör, brun farin, sirap, grädde, ingefära, kanel, nejlikor, bikarbonat och vetemjöl blandades lätt samman.

     

När det var dags att baka ut pepparkakorna plockade jag fram min röda fina kavel (som jag alltid använder) som jag vann på kanelbullens dag förra året och mitt bakbord och började kavla. Det står att man inte ska kavla degen allt för tunn och det lyssnade jag på. Jag tycker ofta att hemmagjorda pepparkakor blir torra och lätt brända och inte speciellt goda. Nu måste jag erkänna att jag aldrig förut bakat pepparkakor på hemmagjord deg och det kan ju också vara förklaringen till tidigare misslyckanden.

  

Jag har införskaffat nya formar och nu var planen att baka en adventskalender. Jag har någon gång sett något fix och trix-program på tv som gjorde någonting åt detta hållet och nu ville jag prova på det själv. Jag stansade ut 28 stycken pepparkakshus. Jag behövde bara 24 men några extra skadade ju inte. Jag bakade även en bottenplatta som var 30 cm lång och bred som husen. Sonen tyckte att jag var för organiserad som gjorde lika dana kakor och stansade istället ut granar och figurer till sin kalender. Jag vill göra exakt som jag sett framför mig i ett helt år men kunde samtidigt se att hans nog skulle bli lite coolare.

Kakorna fick en alldeles utomordentligt bra tjocklek och jag lyckades grädda dem perfekt. Det är en mycket bra deg den här Kryddpepparkaksdegen. Den rekommenderas.

När alla pepparkakorna var utstansade, gräddade och hade svalnat så var det dags att glasera dem. Mamma har varit förbi och stoppat färdig glasyr i vår kyl och den plockade vi tacksamt fram. Men den skulle inte räcka så jag blandade även egen glasyr.

Till receptet på vita pepparkakor i boken så finns även recept på glasyr.

• 3 dl florsocker
• ½ äggvita
• 2 droppar ättikssprit

Jag gjorde som det stod men fick tillsätta lite mer ägg och sedan ändå spä glasyren med lite vatten för att den skulle bli spritsbar. Det finns nog bättre recept att googla fram.

Jag fyllde en påse med glasyren, klippte ett hål och började spritsa. Det gick förvånansvärt lätt och vi hade jätteroligt där vi satt vid köksbordet och pysslade tillsammans. Äldste sonen som stängt in sig på rummet för att göra läxor fick komma ut i köket och hålla oss sällskap. Samtidigt satte jag honom på att laga middag till oss. Jag hade bjudit in mamma och pappa på adventsfika och vi behövde både få mat i magen och få färdigt pepparkakorna innan de kom.

  

Alla luckor till min adventskalender blev färdiga och sonen kom fram till att hans bottenplatta var för liten och att det bara blev en halv kalender för hans del. Vi har ju fler pepparkaksdegar att baka ut, resonerade han, så det finns tid att baka ut andra halvan senare.

Vi firade första advent med Engelsk fruktkaka och de pepparkakorna som inte skulle vara med i kalendrarna. Årets Earl Grey-glögg är inte så glöggig i smaken och vi var överens om att andra årgångar varit godare. Men flaskan är fantastiskt fin!

Nu är vi redo för första december för ikväll har jag och yngste sonen monterat våra adventskalendrar. Tillsammans har vi smält socker i stekpannan och hjälpts åt att hålla sockret varmt och rinnande samtidigt som vi har doppat pepparkaksfigurer och ställt dem på våra plattor. Ingen av oss fick några brännskador och brandlarmet gick inte igång. Vi började med sonens kalender. Hans bottenplatta var lite tjock vilket ställde till problem när det varma sockret kom på. Figurerna vek sig lätt och plattan blev mjuk. Vi fick hålla och stödja figurerna ordentligt innan sockret svalnat och stelnat. Hans kalender är så fin! Nästa år vill jag göra en stor kalender med skog och hus och älgar. Ja en precis lika dan som hans fast större och med alla luckorna på. På denna blev det bara upp till 12.

  

Sen var det dags för min kalender som jag metodiskt och lugnt byggde upp från nr 24 och ner till 1. Sonen konstaterade att den är fin men lite ”vuxentråkig”. – Man får ju inte ens en större pepparkaka på julafton! Själv är jag nöjd med min kalender som nu har ettan längst fram men efterhand som dagarna går ska jag bryta av och äta upp kakan som står längst fram så att siffran räknar uppåt ända fram till den 24e och julafton.

     

Nu står båda kalendrarna på byrån i hallen, vintern har kommit och det har snöat florsocker på dem. Älgen, gubben och grisarna är glada och väntar med spänning där vid radhusen på att tomten ska komma.