Fantasin flödade på kanelbullens dag

Igår var det kanelbullens dag och det skulle naturligtvis uppmärksammas. Kl 9 (vilket alla inblandade upplevde som väldigt tidigt) samlades sju vänner för en gemensam söndagsfrukost innan vi gav oss på kanelbullebakningen. Jag hade blandat ihop en deg, efter receptet på Snurror, som jäste medan vi åt. Efter frukosten avvek männen av olika anledningar. Vi hade gärna sett att de stannade men det var trångt nog ändå i vårt smala kök med fem personer som knådade, kavlade och trollade med degen.Varför vi sågs så tidigt? Jo, Hembakningsrådet håller varje år en kanelbulletävling på kulturen i Lund och inlämningen till den var senast halv två. Förra året var jag och yngste sonen bland vinnarna och det var roligt så att lämna in nya bidrag i år var en självklarhet. 

 
Vi satte igång med full fart. Degen som under tiden vi åt frukost hade jäst upp jättefint var väldigt kladdig och lös. Äldste sonen sattes på knådning och han fick hålla på ett tag och fick tillsätta mycket mjöl innan han var nöjd. Men då var också degen superbra att arbeta med. Vi var inte ute efter att baka traditionella kanelbullar. Här bakades det vikingar, mumier, Björne och snigel, en ödla och en stackars groda, som blivit en ”roadkill”. Vi skrattade och jobbade på intensivt i flera timmar. 

     

Jag hade mandelmassa över efter att jag bakade Milanostängerna så en del skapelser fylldes med detta, men de flesta fick klassisk smör-socker-kanelfyllning. 

Tre plåtar med potentiella tävlingsbidrag fick vi till. Jäsningen och gräddningen var förödande för en del av kanelbullefigurerna medan andra blev riktigt fina. Med lite sockerögon, glasyr och glatt humör räddade vi och piffade till våra verk och hade tillslut fem bullar med oss till tävlingen. Snigels huvud sprack upp och han såg mer ut som en klippt mördarsnigel så han fick stanna hemma. 

  

 

Medan gymnasten avvek för att åka och träna tog vi andra en tur runt på museet i det fina vädret i väntan på juryn.

En liten kort föreläsning om kanelbullar hann vi också få av Birgit Nilsson Bergström, projektledare på Hembakningsrådet. Hon tipsade om att kalljäsa kanelbullarna och att inte smälta smöret till degen. Jag smälte enligt bokens recept smöret till våra bullar men i Karlsbader-receptet minns jag att det står att man ska blanda rumstempererat smör i degen och de bullarna blev väldigt saftiga och fina.

Problemet med hembakta bullar är ofta att de fort blir torra och bara är riktigt goda och mjuka om man värmer dem. Alla som var på plats på Kulturen blev bjudna på Birgits kanelbullar och de var både saftiga och mjuka. Jag ska baka efter hennes recept nästa gång jag bakar kanelbullar.

Nu inte sagt att våra bullar var dåliga för det var de verkligen inte. De var jättegoda men som vanligt godast ljumna med mjölk till.

Ingen av oss i vårt baklag hamnade på topp tre i gårdagens tävling men våra bidrag finns på numera på bild på hembakningsrådets facebooksida och alla deltagare fick jättefina priser. Det var sen eftermiddag innan vi nöjda och glada var hemma igen och då var vi helt slut. Det tar på krafterna att fira Kanelbullens dag. 

 

Comments

Lämna ett svar till Birgit Nilsson Bergström

Klicka här för att avbryta svar.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*