Det har varit lite svårt med alla dessa kransar som jag har förväntats baka. En krans är väldigt mycket kaka och precis som en tårta kräver den att man är några stycken som äter den. Bakpulverkransen kändes ännu svårare eftersom att det står tydligt och klart i slutet av receptet att den ska serveras dagsfärsk. Sådär mitt i veckan när jag är hemma och bakar så finns det vanligtvis inte så många munnar att stoppa kakor i. Jag prickade därför in den veckodagen då sonen ska på schackträning och skickade med kransen dit som pausfika. Det kändes bra att den inte gick till spillo.

Bakpulverkransen påminner om en fruktig variant av min farmors Kubbar och även lite om Hastbullarna som jag inte lyckades så bra med. Receptet på farmors goda Kubbar finns här. Bakpulverkransen innehåller mjöl, bakpulver och socker som blandas och därefter finfördelas smör i de torra ingredienserna. I en skål för sig vispar man samman ägg och mjölk och häller sedan ner det tillsammans med russin och hackade syltade apelsinskal i mjölblandningen och rör runt. Frukten hackade jag till mindre bitar innan jag blandade i dem för att få ut extra smak av dem.

Det blev en kladdig smet som jag klickade ut i en cirkel på ett bakplåtspapper. Trots den geggiga degen så lyckades jag efter en stund forma till den så att den var hyfsat jämn. Innan den åkte in i ugnen penslade jag den med ägg och strösslade rejält med pärlsocker över.

När kakan var klar och hade svalnat, utan att ha hunnit bli riktigt kall, så smakade jag en bit. Jag var mycket skeptisk till detta bakverk i förväg men jag måste erkänna att smaken är god. När den var helt nybakad var den inte torr utan kändes fräsch och fin. Sonen kom hem från schacken och rapporterade att kakan var helt okej men han tyckte att den var lite torr och tråkig i konsistensen. Sen var kanske inte syltade apelsinskal hans favorit heller.

Det är ju alltid fint med kransar men jag tänker mig att kakan nog hade vunnit på att bakas som en stor klump istället. Då hade den kanske behållit fuktigheten lite längre. Eller så är det bara så att den ska ätas upp meddetsamma som den svalnat. Eftersom att det är en snabb röra-ihop-kaka som bara ska gräddas i 15-20 minuter så passade den nog förr om man fick oväntat besök och behövde svänga ihop något snabbt. Idag rör man nog ihop något annat, som mer passar vår tid, lika snabbt. Eller så ska man faktiskt göra bakpulverkransen ändå och doppa den i kaffet. Fast att jag var så negativt inställd från början så blir jag nu, det det gått ett tag sedan jag bakade den, sugen på att baka bakpulverkransen igen bara för att få sitta och doppa den i en kopp kaffe samtidigt som jag läser bokklubbens senaste bok.